Arkiv

Uncategorized

En skribent säger inom Metro, i en artikel som inte är faktiskt totalt dum, att ”Det finns nämligen inte någon ”traditionell svensk kultur”.

kjfjf1

Satsen ser ut rätt ironiskt eftersom den skrevs på svenska och språket är det påtagligaste utslaget av traditionell svensk kultur, skapat av Gustav Vasa Bibeln, Psalmboken från 1695 och 1819 och mycket litteratur från Bellmann, Strindberg och Söderberg till och med Moberg, Lindgren och Lackberg.

Så tänkte jag när jag tände mina adventsljus, hällde en kopp glögg, och satte på bordet framför mig något ädelost och pepparkakor.

svkkltr6

Man säger att ”fiskan märker inte vattnet” så oss som har kommit till Sverige från utomlands beaktar klarare än svenskar vad är svensk kultur. Det begår inte bara ytliga saker men inbegriper åtskilliga subtila begrepp som påverkar sociala omständigheter. Jag menar: ett antagande om ärlighet, små förväntningar av sekretess, och regler som existerar samt sannerligen följes med av nästa alla. Detta skapar ett fint och trevligt samhälle men också ett samhälle som är mycket utsatt för de får elaka som vill utnyttja de förtroendefulla massor. De som vill förändra svensk kultur torde tillse att vad de vill ändra skadar inte vad som är nyförtiden bra.

LHTL

Den här är en version på svenska av en tidigare inläggning. Det är en uppgift till en kurs vid Coursera och University of California San Diego om ”Learning How to Learn: Powerful mental tools to help you master tough subjects” av Dr. Terrence Sejnowski och Dr. Barbara Oakley.

Det har funnit skolor för att studera och lära mer eller mindre systematisk för 2,000 år och vi skulle tycker att, genom försök och misstag kopplad till förstärkning av framgång skulle så lång tid har resultat i ganska bra metod för lärande och undervisning. dessutom kan vi vänta att några myter skulle har växt upp i kulturen, särskilt inom Universiteten som förväxlar åtskilliga roller inklusive att utbilda, att forska och att utfärda betyg så att feedback om effektivitet eller in effektivitet av utbildningssystem är starkt dämpat.

Genom modern neurovetenskap kan vi förstå några viktiga förhållande som påverka minne och det bevarande av kunskap, som vi kan använda för att skapa vår studiemetoder – till exempel för när man lära sig ett andra språk – och hur vi undervisa studenter. Den här kurs uppgjordes av en föreläsare och en neurovetenskapliga forskare som sammanarbetar för att stödja vetenskapliga grundade studieteknik. Mitt mål här är att kommunicera liten av kursens innehåll och därigenom skaffa en betyg, att överföra till läsare något som kan vara lämplig till dem, och genom att skapa och skriva detta inlägg att underbygga min egen lärdom.

Viktiga koncepter inkluderar:

”Upprepning med avstånd” är tekniken därigenom man studerar något och upprepa efter ett avstånd mellan få timmar eller åtskilliga dagar, även veckor. Om man kan tillbringa t:e fyra timmar för att studera något, det är mycket bättre att fördela tid mellan åtskilliga stunder än att tillbringa en ensam fyratimmars session.

”Långfristig- och kortfristigminne” beskriver skillnaden mellan saker som vi erinrar under flera månader eller år och de som vi erinrar under bara några timmar eller även sekunder. Mest kan komma ihåg namnet av en klasskompisar från grundskolan efter många år men namnet av de obekant person som presenterades till dig häromdagen ? Troligen inte. Namnet hölls i kortfristigminnet och kastades bort när något annat måste kortvarigt lagras. Om vi vill behålla och kunna bruka vad som vi har lärt, måste vi laga det inom vårt långfristigminne.

”Sömn” Enligt neurovetenskap byggs minne under de sovande timmar när anknytningar mellan hjärnceller skapas, och de där anledningar är biologiskt uttryck av långfristigminne. Uppenbarligen ska brist av sömn undergräva vår framgång med studier, och tvärtom kan vi använder minuterna innan att somna för att kommer ihåg vad som du vill minnas från dagens studium.

”Chunking / Att göra avdelningar” Vi ta upp kunskap bäste i bitar som är logiskt sammanhängande och därigenom förstärka varandra. På skola och universitet borde läroplanen bestå av sådan avdelningar, men de som studera utan läroplan måste rita och tillverka avdelningarna själv.

”Att interfoliera” är tekniken därigenom man fokusera sig på en sak över en stund, och när produktivitet byter man till en andra uppgift – ofta efter en kort paus. Det är inte effektiv att fortsätta med ett föremål för lång, och efter ombyte kan medvetslös funktioner fortlöpa med första sak i bakgrund.

”Att erinra” Om vi försöka erinra något strax efter vi har lärt oss det, tilltar vi chansen att vi ska fixa det i långfristigminne. Exempelvis kan vi läsa något viktig i en lärobok och omgående stänga boken och prova hur mycket av materialets kärna vi minns. Dessutom kan vi göra korta anteckningar om häromdagens studier innan vi börjar studera idag.

”Avsiktlig övning” Ofta behålla vi relativ lätt 90 % av materielet som vi vill lära, men sista 10% är mycket mer svårt att memorera. Till exempel, för de som lära sig svenska, verben ‘bo’ (bor, bodde, bott) och ‘böra’ (bör, borde, bort) kan vara förvirrande. I sådant fall måste man bara systematiskt lägga detaljer på minnet.

Förhalning

LHTL25

Att förhala ofta underminera påtagligt effektiva studier. Det händer långsam och lömskt att man fördröjer och försenar tills det är klart omöjligt att fullfölja uppgiften i tid. Man kan tänker att det på samma att som den gamla grekiska paradox av högen. En man sätter en

småsten på grunden, och då lägga en till, och en till osv. Efter några timmar har han gjort en hög, men det finns ingen avgränsning eller antal av stenar så att N stenar utgör en hög, men N-1 stenar är bara åtskilliga stenar som ligger på grunden. Förhalning är precis tvärtom. Man börjar med en hög och släpper en timme, en dag, nästa dag osv till plötsligt finns det inte tillräcklig tid för uppgiften. En hög av tid har förvandlat till bara några timmar som ligger bildligt på grunden. Hur då ?

Kanske du gillar inte resultat av din uppgift: att fylla inkomstdeklarationen, att skicka in en uppsats som kommer att vara kritiserad, att lämna in en jobbansökan som du tror kommer att avvisas sannolikt utan anmälning.

I detta fall kan du fokusera sig på processen, snarare än på resultatet:

”Yttrandet är du måste skicka in 50 ansökan för att få ett jobb, så de snabbare jag skickar dem ut, ju snabbare skaffar jag jobbet. Nu kör vi och skriver den tjugonionde ansökan ! ”

”Jag ska skriva ner några anteckningar över idéer som jag vill föra i min uppsats.”

”Jag ska inte fyller inkomstdeklaration just nu. Jag ska bara sammanställa en kalkylblad som visa mina inkomster från jobbet, från tillverkning och från mina investeringar.”

Kanske du är bekväm med att tänka och jobba i huvudet men innan du skriver när något du börjar bry dig om ‘Angry Birds’ eller Rebecca Stellas senast blogginläggning. I detta fall föreskriver jag tomater, faktiskt massor av tomater, det är massor av ‘pomodoro’.

LHTL08

Pomodoro är hur man säger tomat på italienska. Skenbar kan man köpa i Italien en urverk timern i forma av en tomat (min se ut som ett ägg, Il mio pomodoro è un uovo). Så använder man pomodoron. Första, beslut dig för att börja jobba, då sätta pomodoron. Några personer brukar tjugo minuter, andra brukar femtio, du måste avgöra det själv. Tills klockan ringer arbetar man utan paus. Teoretisk, att sätta en avslutning till arbetssessionen sänker oviljan att börja. Det finns något symmetriskt mellan vad tänker förhalar ”jag ska inte börja och då ska jag inte sluta” och pomodorofans slagord ”Jag ska lägga av om 20 minuter (eller 15, 50 vad du vill) så JAG SKA PÅBÖRJA JUST NU !!”

LHTL23

Givetvis måste inte man ta en paus när klockan ringer, ibland är det bättre att försätta och hittar på en naturlig avdelning i uppgift.

En metod till är att planera en fast tid när du kommer att sluta. Till exempel klockan fem ska jag lägger bort mina böckerna och resa till busshållplatsen för att ta den 17:15 hemma. Sådana fast mening kan påverka en omedveten brådska, och är väldigt mäktig när kultiverar man en vana.

OK; nu har vi slutat med förhalning och kan tänka på Att göra avdelningar (Chunking)

Jag ska visa hur man ‘chunka’ i mitt favorit ämne, det är matematik (ursäkta mig, Barbie). Matte utvecklades av organisk växt, genom vilken en område av vetenskap sträcktes kring några kärnkoncepter, och stora plötslig ökningar, genom vilken hela nya avdelningar grundades och uppväxt omkring helt nya idéer. Naturligtvis tenderar de olika härdar på högsta nivåar att anknytas så nästa alla i matte har anledningar till nästa allt annat (ett skoj om Lebesgue integration).

LHTL12

Geometri var i stor del upptakt och oerhört raffinerad av de gamla grekiskor och de klassiska lärobok skrevs 300 FK. Vi börja studera geometri genom grundläggande element: punkter, linjer, vinklar, parallella, vinkelräta, areor. Då lära vi om trianglar, summa av vinklar, liknande vinklar och andra egenskaper som är alla anknutna och beror på de grundläggande element. Då lär vi om rätvinkliga trianglar, Pythagoras sats, sine, cosine and tangent. Alla detta är anslutna och beror på de tidigare saker. Nästa finns det en lite grupp av eleganta formler: den sine regel, den cosine regel och Herons regel. Varje gång lära vi formeln själv, formelns bevisning – eller minst en metod för att bevisa formeln – och när vi är klok, knepet som är den nyckeln till bevisningen.

LHTL11

Så den här var triangelsgeometri för elever från 15 till 17 år, avdelad in till några logiskt anknutna chunks som beror bara på andra tidigare chunks. Om du följa med en välplanerad läroplan eller lärobok ska chunking vara klar i studiematerial, men om du plugga oberoende, måste du avdela ämnet själv för att skapa bra chunks och gränser mellan olika chunks. Idealt skulle relaterad materiell ligger inom samma chunk, till exempel, Sine regeln, dess bevisning, och hur man använder det, så att chunken är till stor del självständig, men också måste en chunk vara bara någorlunda stor och någorlunda liten – kan man säga ‘lagom’ – så att två eller tre logiska chunker bör någonstans sammställas eller en chunk bör klyvas till två eller tre.

LHTL02

OK det är nog om chunker, nu ska vi handla om det tredje teman, Minne.

Den modern världen kräver att vi lagra kunskap över långa tider för många uppgifter inklusive: att behärska ett nytt språk som vuxna; att veta eller åtminstone att bli varse om alla lagar och regler som drabba vårt liv som individ, som anställde och tjänstemän; att kunna jobba med divers syntaxer av datorspråk; att förstör något av principer, metoder och resultaten av vetenskap som uttrycker hundratals år av ansträngning av hundratals – kanske tusentals toppforskare.

Samtidigt är den mänskliga organismen mycket sparsam: tillgånger brukas bara om det är nödvändigt. Om du vill vara starkare i armen och axlar, det funkar inte att bara önska, du måste lyfta tunga vikter över huvudet för att trötta dina musklar så att omedvetne processen kommer att begripa behovet för att överföra tillgånger från andra område och förstärka överkroppen. Liknande, om du vill lägra långfristigt fakta och information, måste du övertala portvakterna i omedvetna systemen att dessa fakta är värt att lagra. Hur kan vi gör detta ?

LHTL16

Tillse att vi sova tillräckligt. Systemen som lagrar information i långtidsminne fungera när vi sova. Brist på sömn kommer naturligtvis att sänka vår förmåga att skapa de där minnen.

Träna i erinring. När vi har läst någon studiematerial, stäng boken och försöka erinra vad vi har just nu läst. Målet är inte så mycket att vi erinra snarare att vår omedvetna skulle erkänna att den här information är viktig och därmed borde lagras långfristigt.

Upprepning men avstånd. Genom att läsa om material, efter ett anstånd till och med ett par veckor, vi kan öka chansen att det ska vara behållit, samt förbättra sannolikheten att det ska förstärkas och lägras i långtidsminnet

Fokusera oss. Någon förvirring kommer att undergräva vår ansträngning till vår minnebildning.

Multi-media. Vårt minne har en stark visuell aspekt. Vår förfäder under miljon-tals år berodde på sina förmogen att jaga djur och komma tillbaka till lägret, och att hitta på platser när odlade svampar och bär, år efter år. Vi kan använda vårt visuellt minne genom att göra anteckningar på åtskilliga färger och genom att rita små bilder i stället av för mycket skrift. Dessutom kommer att starka känslor göra kraftiga minnen och lång retention och vi kan bruka det här faktum med hjälp av humor – den enfaldigare den bättre – när vi vill memorera något. Till exempel, jag påminnas en psykolog som pratade på radion över hur man kan lägga på minnet spanskt ord ‘cebolla’, som betyder ‘lök’ på svenska och ‘onion ‘ på engelska. Betoningen är likadant ”thebollya” enligt engelsk beskrivning och ”sjebolje” på svenskan. Idéen vara att tänka på två lokar som sitter i en kastrull. En lök säger till andra ”Jag gillar inte den har platsen. They boil you”. Ljudet av ”They boil you” påminnas betoning av ”cebolla” och bilden är givetvis enfaldiga och därmed märklig. Hmm det funkar inte bra på svenska men hoppas ni förstår. I alla fall jag har erinrat bilden och ordet ”cebolla” över 15 år.

LHTL19

Minnes -ord och -satser. Många människor behöver memorera hela rader av mer eller mindre slumpmässig ord, till exempel läkare måste veta namnen på nerverna i ansiktet – temporal, zygomatic, buccal, mandibular, cervical. ”Två zoologer bjöd mig champagne” utgöra en fånig sats som är lätt att påminnas och genom att framkalla de första bokstavarna av namnen hjälper aspiranten memorera orden.

Minnespalaset. Dessutom kan vi använder vår minnes spatial förmågor med hjälp av en metod som de gamla romerska talare visste. Vid denna tid kunde skillnaden mellan en väl påmindes tal och en förväxlad framträdning inför senaten vara bokstavligt skillnaden mellan liv och död. Med denna teknik du gör en fantasi-promenad omkring en plats som är mycket bekant till dig och sätter en idé eller sats på vissa platser. Du behöver upprepa några gånger tills idéer och platser är fast i ditt minne. Då erinra dig alla genom att upprepa promenaden och vid varje lokal erinrar nästa idé eller sats i kursen av talet.

Enligt min åsikt är färdighet i att lära sig den högsta färdighet i livet. Det öppnar dörren, tack vare dator, fiberoptik, och Internet-protokollet, till massor av vetenskap, nya och gamla, som medförs till allesammans bostader 24 timmer i dygnet. Den endast restriktion är vad du personlig kan göra med dessa rika tillgånger. Någon ansträngning i att lära hur man bäste lära kommer att betala sig generöst.

Note A

Dr Oakley har skrivit en bok som är kursens grunvalen ”A Mind For Numbers: How to Excel at Math and Science (Even If You Flunked Algebra”) by Barbara Oakley , 2014

Note B

Se ”The Pomodoro Technique” by Francesco Cirillo, 2013

Note C

”Flow” är ett tillstaånd med fokus, lugnt,och jättahögt produktivitet. Läs mer i ”Flow: The Psychology of Optimal Experience” by Mihaly Csikszentmihalyi
, 1990


Photographs and artwork tillbehör till skribenten

CompInt

Det finns två sidor till ränta: när du inlånar pengar och måste betala ränta, och när du utlåna pengar och åtnjuta ränta.

Ränta varierar mycket, de beror om flera omständigheter – Har säkerhet ställts för fordran ? Har du en perfekt kreditvärdighet ? Har du en hög inkomst ? Jag ska ta 8% för att kalkylera mina exempel, faktiskt ligger det mellan 4% och 12%.

Besparingar exempel:

Om ränta är 8%, och du hinner spara 1 000 Kr i månad, hur mycket ska du har efter 10 år, 20 år, eller 30 år ?

Gör så här:

Efter ett år har du 12 000 i kontot plus 480 ränta

Efter två år har ni 12 480 från första år, plus ränta på de 12 480 plus 12 480 från andra år, det är 12 480 + 998 + 12480 0 = 25 958

Fyll i tabellen:

Year

A = Besparingar i år

B = Ränta på A

C = Totala besparingar Jan 1

D = Ränta på C

A + B + C + D = Totala besparingar Dec 31

1

12 000

480

0

0

12 480

2

12 000

480

12 480

998

25 958

3

12 000

480

25 958

2077

40 515

4

12 00

480

40 515

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

Har du slutat ? Ja, jag vet att det är lite jobbigt att räkna så många nummer, men utan att plugga lite kommer man inte att nå en bra förståelse. Så, är resultat oväntad ? Vad betyder det när det gäller vardagsliv ?

afed2

En båt ?

afed4

En snygg bil ? En villa ? Kolla själv !

Låt oss nu utveckla flera räkningar. Det finns omkring 225 arbetsdagar i ett år. Anta att du köper en kaffelatte varje dag som kostar 30 kr. Det är 6 750 kr / år.

Efter 30 år är totala kostnader för kaffet 56 % av antal i tabellens rad 30, kolumn D. Så genom kaffe-sugen avstå man från en båt, en bil,

afed3

eller en bostad. Igen, kolla själv !

Rimligt är svaret annorlunda om ränta är högre eller mindre, men budskapet är samma, att över lång tid kommer att ränta på ränta växa starkt, och även små dagliga besparingar kan bli oerhört summor.

Nästa exempel är att räkna kostnader av ett hypotek, till exempel om man vill köpa en villa. Vanligtvis är detaljarna oklara eftersom räkningar har en visst komplexitet, men kanske vi kan dra de in i solljuset.

Man kan tänka på ett hypotek som en ackumulation av besparingar och en ackumulering av skulder. När både sidor balanserar är lånet klarat. Typiskt fungera hypotek över 20 år, och ränta ligger mellan 4% och 6%.

Om man spara 1 000 kr / år under 20 är och ränta är 5%, total kommer till rund 34 000 kr.

Om man inlånar 100 000 Kr och ränta är 5%, efter 20 år skulden uppgår till 265 000 Kr

Så, för att betala tillbaka lånet måste man har till händer 265 000 som kräver att man har sparat under 20 år 1 000 x 265 / 34 = cirka 7 800 Kr / år

Obs att man har återbetalt 20 x 7 800 Kr = 156 000 Kr för att klara sig men lånet var bara 100 000.

Om ränta är högre, till exempel 10%, skillnaden är stor. I stället av 7 800 måste man spara 11 200 Kr / år och man kommer att återbetala 224 000 Kr.

Vad borde man minnas av de här fakta ?

Mina förslag:

– Ränta på ränta är en isälv. Den är kallt, reser långsamt, och kommer att obarmhärtigt krossa allting och alla som stå i vägen. En bra plan är att inte inlåna utan att spara och betala kontant. Den nästa bäste plan är att återbetala så snabb som möjligt.

– När du spara, det är bäste att öppna ett sparkonto. Annars är det för lätt att spara lite pengar en dag eller en vecka men att spendera samma summa – eller fler – näste vecka.

– Kontant på banken ge flexibilitet och en del säkerhet. När det är bort och du har köpt saker du kan inte lätt få pengarna tillbaka, även om du har stora räkningar som du behöver betala. En buffert är alltid viktig till sinnesfriden.

Ha det bra så !

zpxba1

Under många år har jag tyckt att London Heathrow Flygplats är helt och hållet otrevligt. Genom för många människor, för lite utrymme, för långa köer, för långa väntetider och en genomgående atmosfär av orolighet och missnöje är Heathrow näst ohållbar. Det är sant att terminal 5 är bättre än Terminaler 1, 2, 3 och 4 men det är jämförlig att påstå att det är bättre att slås med ett slagträ än med ett bräckjärn. Erfarenheten kommer att vara mycket obehaglig i alla fall.

Nyligen blev jag glädjande överraskad att finnas inom Terminal 5 en liten oas när lugnt, kompetens, och väldigt bra mat behärskar platsen. Gordon Ramsay har öppnad en restaurang som heter ”Plane Food”. Här kan man äta de bäste tallrikar – moderna med traditionella grundning – och givetvis dricka riktigt fina viner. Så kan de tomma timmer mellan säkerhetskön och väntrummet vid grinden brukas för att lyfta själ och ge näring åt kroppen. Men det bäste är att man kan köpa en picnic – liknande bra mat – för att äta på planet in stället av flygbolagets tråkiga måltider, eller för att ta hem och äta efter resan är slut. Tusen tack, Gordon. Nu, när ska du öppna en till på Arlanda ?

HemfridVinst

Personligt är jag förvånad och förskräckt att en person som har grundad ett företag och har genomfört det från förluster till vinster, därvid att betjäna hundratals eller tusentals kunder och att ge betalt arbete till hundratals eller tusentals anställde över åtskilliga år, att sådana person skulle kunna ta ut pengar för att betala sina räkningar, oavsett om Big Macs eller Big Yachts. (Det var ironi)

LHTL

Det här inlägg är lite olika eftersom det är en uppgift till en kurs vid Coursera och University of California san Diego om ”Learning How to Learn: Powerful mental tools to help you master tough subjects” av Dr. Terrence Sejnowski och Dr. Barbara Oakley. Uppenbarligen är post på engelska men jag planerar att inlägga en svensk framställning snart.

 

This post is little different from the rest of the blog because it was written to fulfil a requirement of the Coursera / UCSD course ”Learning How to Learn: Powerful mental tools to help you master tough subjects” by Dr. Terrence Sejnowski och Dr. Barbara Oakley. See note A below for details of the book related to the course. Obviously this post is in English but I will post a Swedish version in the future.

There have been schools for systematic teaching and learning for at least 2,000 years and you might expect the processes of trial and error and reinforcement of success to result in pretty good systems for teaching and learning. You might also expect a number of myths to become embedded in the culture, especially in today’s University system, which by combining teaching, research, and credentialisation tends to damp any feedback on the effectiveness or ineffectiveness of teaching and learning methods.

Modern neuroscience can come to our aid in helping us scientifically identify at least some of the key factors in memory and retention of knowledge, which we can use to shape how we study – for instance when learning a foreign language – and how we teach. This course was devised and presented by an educator (engineering professor) and a research neuroscientist working together to promote science-based effective study strategies. My goals with this post are:

1. To fulfil the course requirements and get a passing grade

2. To communicate to readers some of the key points I have learned from the course.

3. By the very act of compiling this post to reinforce my own learning.

Some key concepts from the course:

”Spaced repetition” is the practice of studying something multiple times at intervals. The same amount of study time on the same topic is more effective if performed in several pieces separated in time than if the study time is spent in one single session.

”Long Term versus Short Term memory” describes the difference between those things we remember for months or years and those we remember for a few hours or even just a few seconds. Most of us will recall the names of our close school friends from years ago, but the name of that stranger we were introduced to yesterday ? Probably not. That went into short term memory and was discarded when something else needed remembering briefly. If we are to be able to use what we have studied months and years into the future, we have to have it in our long-term memory.

”Sleep” is when much of memory is built. Sleep is still rather mysterious but neuroscience shows that the connections between braincells associated with long-term memories arise during sleep. Lack of sleep, then, undermines our success with study, and conversely we can use the time just before sleep to bring to mind what we want to remember from the day’s studies.

”Chunking” is the practice of taking on knowledge in logical pieces which are largely interdependent and coherent, thereby self-reinforcing, as well as being relatively constrained in term s of connections to other knowledge. A school or university curriculum ought to be ready chunked for you, but in independent studies you often need to design and build your own chunks.

”Interleaving” is the practise of switching from one mode or topic or technique to another. It is ineffective to continue too long on one thing. Interleaving will enable unconscious processes to deal with the previous topic while you make progress on something else.

”Recall”. When we have just learnt something, if we then try to recall it, it will make it more likely to get into long-term memory. You can , for example, read a key passage in your textbook, and then close the book and try to recall the gist of what you just read. You can also use recall by making a brief note of the key points from yesterdays session when you start today’s studies.

”Deliberate Practise”

Often we can master quickly about 90% of what we are working on, but that last 10% is more difficult. For example, in learning English we have to master the ‘strong’ verbs, but the three verbs to (tell a ) lie, to lie (down) and to lay are especially tricky because they have overlapping inflected forms. In order to know what someone means when they say ‘lay’ you have to master the forms of each of these verbs.

LHTL10A good way to do this is deliberate practice of the three forms of the three verbs, until they are firmly committed to memory.

LHTL25

Procrastination

The habit of putting off starting is obviously very damaging to effective study. In the Ancient Greek paradox of the heap, you start with one stone, add another, and so on until you have a heap. The paradox is that there was no single stone, which when you added it to the other stones, suddenly made it into a heap. Procrastination works just like that, but the other way round. You delay starting a minute, an hour, a day, another day and another taking one stone after another from the heap and suddenly you haven’t got enough time left and no heap of stones, either. How did that happen ?LHTL21

Maybe you don’t really like the result of what you’re supposed to do: fill in the tax form; hand in an essay which you know will be criticised; apply for the job and odds-on get a rejection or worse, be rejected without a notification.

In this type of case you can focus yourself on the process not the outcome:

”They say you have to apply for 50 jobs to get one offer in today’s economy, so the sooner I get all those applications out the better. Let’s get on with it and send out number twenty-nine today”.

”I’m not going to fill in my tax return right now, I’m just going to compile a spreadsheet of my income from employment, investment and freelance working”.

”I’ll just jot down some ideas which which apply to the theme of this essay”.

Maybe you’re fine thinking about what you need to do and ‘working in your head’, but instead of committing your thoughts to writing your attention strays towards that top score on Fruit ninja or what your favourite bloggers have to say today. In this case I prescribe (lots of ) tomato. I mean ”Pomodoro”.

Pomodoro is the Italian word for ‘tomato’. Apparently you can buy a clockwork timer in the shape of a tomato (mine is in the shape of an egg Il mio pomodoro è un uovo). LHTL08 The way you use the Pomodoro technique is to commit yourself to start work, set the timer for a time such as 25 minutes, and start work and do not stop until the timer goes (see Note B). The theory is that having an end point to your work session undermines your reluctance to begin. There is a kind of symmetry between the procrastinator’s creed ”i won’t start and then I will never stop” and the pomodoro tifoso’s ” I am going to stop in 25 minutes (or 15, or 50, whatever) so I am going to START RIGHT NOW!”LHTL23

Of course you don’t have to stop when the bell rings, you just have your own permission to do so. If you are in ‘Flow’ (note C) it makes sense to carry on until it ends naturally.

One other technique is to set yourself a hard deadline for the end of the working day. For example at 5pm I am going to stop studying pack up my books so that I can get the 17:10 bus home. Setting this as your firm intention at the beginning of the day, and better still doing it so often it becomes a habit – that is what you do without really thinking about it – engages an unconscious sense of urgency ”C’mon, if we’re going to stop at 5pm we need to get a move on. Stop slacking !”. You don’t know why, but you stop looking out of the window and get back to the task in hand.

OK, we have stopped procrastinating and have made a start so our next in-depth topic is:

Chunking

I’m going to illustrate Chunking in one of my favourite subjects, maths (sorry to all math-phobes). Maths was developed historically both by organic growth, where one area of knowledge was extended round the core concepts, and by big leaps when new core concepts were discovered or invented and growth began around a new centre. Of course at the highest levels the different centres tend to converge, so that almost everywhere in Maths is related to almost everywhere else (That was a measure theory joke for those who know about Lebesgue integration).

Geometry was pretty much invented and hugely refined by the Ancient Greeks so much that the classic textbook was written in 300 BC. We begin the study of geometry with learning the basic elements: points, lines, angles, parallel, perpendicular, areas. Next we learn about triangles, sum of angles, area, similar triangles and other properties, which are all related to each other and which all depend on the basics. Then we learn about right-angled triangles and the associated elements: Pythagoras’s Theorem, sine, cosine and tangent functions. Again, this learning is all interrelated and depends on the triangle material and on the basics. Next up there are a series of elegant formulas, the Sine Rule, Cosine Rule, and Hero’s formula. For each one of these we learn the formula itself, the proof of the formula – or rather a proof, the situations in which the formula is useful, and if we are wise, the ‘trick’ which is the key to the proof.LHTL03LHTL05

So there we have Triangle geometry for 15 – 17 year-olds, set into a series of logically coherent pieces with limited dependencies on other pieces. These are good ‘chunks’. If you are following a well-planned curriculum or textbook, the Chunks should be there, in the section and chapter structure. LHTL11If your studies are self-directed, you will need to work out for yourself what your chunks are and where to draw their boundaries, on the basis of: What you have to learn together (for example, if you’re learning the proof of the Sine rule you clearly need to know the Sine rule itself) ? What other knowledge belongs in the same cluster of logical interdependencies ? Is this chunk too big so that I need to break it down into smaller chunks ? Is this chunk too small so that I ought to fold it into a chunk with other related material ?LHTL13

OK that chunk is now big enough and it’s time to move on to my third topic, Memory.

Memory

Our modern world has a strong requirement for us to be able to store knowledge in long-term memory for tasks such as: mastering a new language in adulthood; knowing or at least being aware of all the laws and regulations we are supposed to comply with as individuals, as employees and as officers of institutions; working with the different syntaxes of computer languages; understanding the principles, results and methods of sciences which embody hundreds of years of effort on the part of hundreds, even thousands of top researchers.

At the same time our organism is parsimonious: resources are only applied to uses which need them. If you want stronger arms and shoulders, it’s no good making a wish, you have to lift heavy weights above your head and tire your muscles so that unconscious processes will perceive the need to shift resources from other areas towards strengthening the upper body. Similarly, if you want information to be moved into long-term memory, you have to convince your unconscious gatekeepers that this information is indeed worth the trouble of storing. How can we do this ?LHTL15

– Make sure we get plenty of sleep. The processes which build long-term memory take place when we are asleep,. Insufficient sleep is clearly likely to reduce our ability to form those memories

– Practise recall. When we have read a piece of study material, close the book and try to recall what you just read. The object isn’t so much to actually recall the material as to demonstrate to your unconscious that this information is in demand and therefore a good candidate for long-term storage.

– Spaced repetition. By going over material again, after a delay of anything from half a day to a couple of weeks, not only can you increase the likelihood of getting it into to long-term memory but also improve the odds of it being reinforced and retained longer.

– Focus. Distraction while studying will undermine your effort to prioritise the memory-building you want

– Multi-media. Our memory has a very strong visual / spatial aspect – quite likely part of our ancient hunter-gatherer legacy, when knowing what grew where when, and being able to recognise the route back to camp were both essential survival traits – so it is worth harnessing this. Make notes in different coloured inks, don’t stick to text, make little drawings. Strong emotions make for powerful memories and long retention and you can get some of this effect by use of humour – the sillier the better in your memorising. For instance I remember an psychologist talking on a news program about how to memorise the Spanish word for ‘onion’ cebolla (pronounced something like theybollya) He said: ”There are are two onions sitting in a saucepan and one says to the other ‘I don’t like it here, they boil you'” The sound of ‘they boil you mimics the pronunciation of cebolla and the silly image is very well retained – for me at least I still recall it after 15 years.LHTL19

– Mnemonics. many people have to memorise lists of arbitrary words, for example doctors must know the names of the nerves in the face: temporal, zygomatic, buccal, mandibular, cervical. ”Three Zebras Bought Me Coffee” is a silly sentence which is memorable because it is silly and by prompting the initial letters helps the trainee doctor to fix the list in memory

– Memory Palace. We can also harness our visual / spatial capabilities in a memory technique that goes back to the orators of Ancient Rome, for whom the difference between a well-recalled speech to the Senate or the mob and a bungled performance could literally be a matter of life and death. In this case you take an imaginary walk around a place well-known to you, a ‘place’ a phrase or an idea in a specific location. You have to repeat a few times until each idea is firmly associated with its location. Then, in performance you take you imaginary tour through the place, and the ideas pop up in the sequence in which you pass through the locations.

In a sense the highest skill is skill in learning. It opens the door to all the world’s knowledge, which thanks to the wonders of computers, fibre-optics, and the internet protocol are accessible in your home 24 hours a day. The constraint is what you personally can do with those vast resources. A little effort invested in learning about learning will pay off richly.

Note A

Dr Oakley has written a book which forms the basis of the course: ”A Mind For Numbers: How to Excel at Math and Science (Even If You Flunked Algebra”) by Barbara Oakley , 2014

Note B

A full exposition of the method is to be found in ”The Pomodoro Technique” by Francesco Cirillo, 2013

Note C

The state of Flow is characterised by focus, relaxation, and very high productivity. See ”Flow: The Psychology of Optimal Experience” by Mihaly Csikszentmihalyi
, 1990

Photographs and artwork - Author's own